Why we break up. Kap1

Det blev ingen prolog som jag hade tänkt hehe..


 

Jag gick upp på den gamla vinden för att leta reda på mina gamla fotbollskläder jag hade haft för några år sen dem borde fortfarande passa och fungera efter en tvätt. Jag flyttade runt några lådor och såg en bok ramla ut.

"Liams diary" mumlade jag tyst för mig själv.

Jag satte mig på en pall och öppnade den gamla boken och slog upp första sidan.

Min mamma hade gett mig dagboken när jag fyllde 10 år.

"29 august 2003.

Hey dear diar today I turned to be 10 years old, and I got tis diary from mum. I am happy but scared for what Felicia will think"

Jag tänkte tillbaka. Felicia det hade varit min bästa vän sedan långt tillbaka.

Jag bläddrade fram några sidor.

"Year 2010 I have met a girl she names Danielle Peazer"

*Flashback*

"Oh i'm so sorry" mumlade jag fram när jag gick in i någon när jag skyndade mig igenom skolans långa korridorer för att hinna till audition på x-factor. Felicia hade nästan tvingat mig att vara med men gick med på det. Idag var det allså dags, 2008 hade jag inte gått vidare.

Jag blickade in i tjejens bruna ögon.

"That's okey, I'm Danielle" sa hon och log, vilket leende hon hade.

"I'm Liam i'm sorry but I have to go".

*Nutid*

Under det korta mötet hade jag blivit kär i henne och några månader senare hade vi blivit tillsammans.

Jag fortsatte bläddra och stannade till.

"September 2012, Today me and Danielle break up" Vi hade blivit tillsammans igen efter det. Det kom jag ihåg. Men det var det sista jag hade skrivit. Jag hittade mina gamla fotbollskläder och gick ner.

"I found them" ropade jag till de andra killarna i bandet.

Då jag hade varit med i x-factor andra året, hade jag blivit ihopsatt med 4 andra killar vid namn. Harry Styles, Louis Tomlinson, Zayn Malik och Niall Horan och vi 5 hade bildat bandet One Direction och nu var vi ett känt pojkband över hela världen.

Just nu var vi lediga och det som vi brukade göra på fritiden var att spela fotboll. Ja, om det var bra väder.

Jag lade in dem gamla fotbollkläderna och satte på en tvättmaskin.

"We can play tomorrow" sa jag och gick in till resten av killarna där Harry försökte klå Louis i fifa. Jag slog mig ner mellan Niall och Zayn i en soffa och föll in i skratten som följde efter Harrys glädjerop eftet att ha gjort ett mål.

På kvällen när jag låg i min säng och jag hörde djupa andetag från resten av killarna tänkte jag på Felicia. Vi hade tappat kontakten men vi hade spelat mycket fotboll och hon var även bra på det. Jag slog en snabb blick på klockan. 21.30 var det för sent att ringa? Jag reste på mig och slog tyst och försiktig upp min laptop och sökte upp hennes nummer.

Felicia Cole, Wolverhampton. Ett förslag kom upp och jag slog in numret. Jag tog ett djupt andetag och tryckte på "call"

Flera singnaler gick fram och precis när jag skulle lägga på svarade en trött tjejröst.

"Felicia?" Andades jag ut.

"Liam?" sa hon frågande.

Jag berättade varför jag ringde så sent och vi bestämde att vi skulle mötas upp på en fotbollsplan i närheten då jag hade frågat om hon ville vara med. Eleanor och Perrie, Louis och Zayns flickvänner skulle också vara med. Danielle hade inte kunnat då hon sa att hon hade haft annat och göra. Jag stängde av datan och smög tillbaka till min säng och somnade ganska snabbt därefter.


Liam och Danielle är fortfarande tillsammans och kommer senare göra slut, det är fantasi inblandat också. Hoppas ni vill fortsätta läsa då det blev en lite tråkig början // Emelie


Kommentarer
Postat av: Felicia

Super bra! Mera! :D

Svar: Tack så mycket!
Emelie None

2013-10-08 @ 18:59:59
URL: http://onedirectionstoriez.blo.gg

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0