Emelie

Jag vet inte vad jag ska göra längre :( känns som om alla bara glider ifrån mig :( som om jag inte är värd några vänner.. Jag vet ärligt talat inte om jag ska fortsätta med detta liv eller ändra en del saker? Vet då förstås inte vad. Självskadning är inte bra, det har jag dock redan börjat med, nu kan det vara så att det här bara är en inbillning för att jag dels börjat bli sjuk, och kommer vara deppig en hel dag inom kort. Jag måste få träffa Jedward igen, jag måste få höra deras röster, deras skratt, se deras ansikten, få vara i deras famn och känna kraften från deras armar runt mig. Musiken håller ett tag men efter ett tag deppar jag ihop trots musiken som tränger in i min hjärna. Jag saknar dem så det gör ont, och jag saknar även Twinie. Om inte Jedward hade varit på pride hade jag förmodligen aldrig träffat Twinie. Hon och twinsen är det enda som kan pigga upp mig, men tyvärr är båda utom räckhåll :(

Previously

Ellinor’s P.O.V

Jag hade gått in i Louis stora tvåvånigshus för att leta reda på Harry. Jag log för mig själv när jag såg honom sitta i Soffan och spela Fifa mot Zayn.
"Hey sweetie" säger jag.
"WAIT!" Ropar han och jag skrattar när Zayn lyckas göra ett mål för att Harry tvunget måste se på mig.
Varje gång jag möter hans gröna ögon spelas scenen av vår första kyss upp framför mig.
"Hey" säger han och kommer fram och kysser mig.
Jag ler mitt i kyssen och tänker att jag är världens lyckligaste människa.

Louis P.O.V

Jag går ner för trappan och ser Harry och Ellinor står och kysser varandra. Jag slänger mig ner i en av fåtöljerna och deras kyss avbryts och jag flinar trött.

”Hey” säger Ellinor och blänger surt på mig, Elin och Niall kommer in och jag hälsar även på Elin.

”So you talk to Tiff?” Niall ser frågande på mig.

”Yeah, I thought she was dead..” svarar jag undvikande.

“What had happened, I saw her parent whit Winterchlotes” svarar Elin.

“Yeah, They go somewere I don’t know were and she want to have a party in her house but I don’t know, she still angry at me, why I screamed at her?” jag frågar mer mig själv än de andra. Men jag visste inte varför jag hade skrikit åt henne. Jag hade strakare känslor för henne än vad jag hade haft tidigare. Vi har varit vänner hela livet men jag är inte säker på om jag kan bara vara hennes vän, jag ville ha mer, men jag visste inte om Tiffany kände på samma sätt.

”When?” Liam avbröt mina tankar.

”What?”

”When she want to had the party, and wich people she want to come?” frågar han.

“I really don’t know, but she want us on the party and some other people from school, and soon I think.”

Tiffany’s P.O.V

Jag hade pratat med Louis, jag hade fortfarande inte berättat hur jag kände för min bästa vän, kunde man bli kär i sin bästa vän? Det var det jag ville ta reda på. Eftersom mina föräldrar skulle åka iväg någonstans tänkte jag att jag kunde ha fest här hemma. Louis hade inte riktigt tyckt om den idén men jag ville bara ta reda på om han kände likadant, och det var mycket lättare med en massa andra människor och om man inte var fullt medveten om vad man gör. Jag beslöt mig för att inte lyssna på honom och loggade in på facebook.

“Party at my house Saturday 8 PM, Take something you like to drink whit you”

Jag klickade på Send. Jag såg ett tag på min status innan jag fick 2 händelser en like och en kommentar.

Louis Tomlinson has comment on your status.

Jag suckade men klickade upp kommentaren.

”Why you didn’t listen to me, Anyway, me and the lads come”

Jag log, han skulle komma, han var inne så jag skickade ett meddelande och vi bestämde att träffas på starbucks senare samma dag.

Elin’s P.O.V

Fest hos Tiffany om 2 dagar. Det kunde nog bli kul. Vi blev utschsade från Louis hem och jag följde med Niall hem.

”You want to go to the party?” Niall såg frågande på mig.

”If you go” svarar jag och ser på våra sammanlänkade händer.

”Well the other will go, so I think I go, but only whit you, I will never go somewhere without you” svarar han.

Jag ser in i hans kristallblå ögon och han närmar sig mig, det blir en magisk kyss, som alla de andra ganger, vi blir avbrutna av en knackning på dörren.

Harry’s P.O.V

Jag och Ellinor hade inte velat gå hem så vi hade stannat till i en park strax utanför Louis hus. Han skulle gå och möta Tiffany på starbucks.

”What do you think about Lou and Tiff?” Ellinor ser på mig.

”I think they had sronger feelnings for each other and just best friends, can you ask Tiff?”

“Maybe..”

Vi hade alltid gjort så, om vi trodde något om våra vänner, jag hade pratat med killarna och Ellie hade pratat med tjejerna. Men nu visste jag inte längre. Vi var mer tillsammans med varandra och hade lämmnar Tiffany utanför sedan Louis och hennes bråk på skolavslutningen. Jag visste inte exakt vad som hade hänt men det hade något med sommaren att göra först hade det pratar lågmält sedan hade man hört Louis ”ANYWAY, I DON’T CARE ABOUT YOUR PLANS, BUT I THINK WE WERE FRIENDS!” han hade skrikit och Tiffany hade sprungit därifrån med tårar i ögonen.

”What do you think about?” Ellinors röst tränger sig in i mina tankar.

”When Louis screamed at Tiff” svarar jag lågt.

“They will fix it, Promies” Ellinor tar min hand och jag ser ner på våra sammanlänkande hander och vi börjar gå hem mot henne.

Ellinor’s P.O.V

Jag skannade igenom hela dagen i mina tankar när jag och Harry gick hem mot mig. Det hade varit en annorlunda dag. Jag hade inte haft samma känslor och Louis hade inte varit samma roliga Lou. Jag gissade att allt hade att göra med Tiffany. Jag såg i smyg upp på Harry, jag undrade vad han tänkte på. De gamla känslorna jag hade haft för honom precis när vi blev tillsammans, som första kyssen. Det hade känts som små gnistor mellan oss, något som gjorde att vi kom närmare varandra än vad vi hade gjort innan. Jag visste inte exakt vad det var men jag hade alltid samma känsla, tills idag. Jag hade inte haft samma känsla. Den enda känslan som hade varit samma som förr var när jag såg in i hans gröna ögon. Jag hoppades att Tiffany och Louis skulle lösa detta och att allt skulle bli som vanligt igen.

Tiffany’s P.O.V

Jag satt inne på starbucks och väntade på Louis. Jag var nervös, jag brukade aldrig vara nervös, jag skulle bara träffa min bästa vän och prata. Men det var inte som det brukade vara, jag hade känslor för honom, starka känslor. Jag klistrar på ett leende när Louis kommer in, och fjärilarna i magen fladdrar ännu mer.

”Hey” jag ställer mig upp och ger honom en kram. Mina känslor aväller upp och jag är nära att börja gråta. Han sätter sig ner mitt emot mig och börjar prata.

”Tiff, Look, I’m sorry, it’s a thing I want to tell you” säger han. Jag blir förvånad, vad skulle komma härnäst.

“And?” frågar jag försiktig.

”Well, first, Can you forgive me? I didn’t mean what I say” jag ser på hans bruna ögon att han talar sanning.

”Y-yea. I forgive you” säger jag snabbt. ”And I had something I want to told you” forsätter jag och ångrar mig. ”But you start” lägger jag till.

”I know that can sound’s wierd, we had been friends for a long time and maybe you don’t have the same feelings for me, but I think that I like you more than a friend.

3 kommentarer för nästa :)

Kommentera :')

(Jag gillar kommentarer)