Föralltid del 18
De vaknade ganska tidigt och beställde roomservice ifall männen skulle komma tillbaka.
"Edward eat something" sade Ida
"I Can't, I worry about my brother" svarade Edward.
Edward var orolig, vad hade männen gjort nu. Under nätterna förut hade dem misshandlat brodern och tvingat Edward se på. Gjorde dem samma sak nu. Fast med Emelie, än så länge hade dem låtit Leem vara.
"Can we go now?" Edward orkade inte vänta längre, men tjejerna lät honom inte gå.
Tjejerna kollade på varanda och nickade.
"Yes, of course" svarade Cassie.
Dem stoppad en taxi och åkte till polisstationen. Dem mötte den svenska polisen dem hade pratat med.
"Jag tror Edward skulle föredra att berätta själv" sa Ida till David.
"ja, självklart" David gick ivägoch kom ut med en kolloega.
"Hi, Sophie" Sa hon och hälsade på alla i tur och ordning, Hon stannade till vid Edward "We found your brother and the other two, I promes" sade hon.
Dem gick in i ett rum och tjejerna följde med David och berättade vad som hade hänt.
"Varför följde hon med dem?" undrade David.
"Vad skulle hon gjort, hon satt och grinade hon sade nästan ingen till till oss" svarade tjejerna honom.
"Ja, ja, nu finns det inget att göra".
"Ni kommer väl hitta dem?" undrade Cassie.
"Ja,ja,självklart" svarade David.
Ida såg att David ville säga något mer men inte när Cassie hörde på, hon såg att Edward kom mot dedm också.
"Gå ut med Cassie till Edward" sa Ida till Celice.
Celice fattade vinken och gjorde det.
Edward berättade vad Sophie hade sagt för tjejerna och allt verkade peka på att dem skulle hitta dem andra, Edward kände igen platsen och hade beskrivit den så gott han kunde.
"Jag hoppas iallafall att vi hittar dem andra, om Edward kan beskriva platsen bra så blir det lättare att hitta honom" sa David till Ida och Moa som var kvar inne i rummet.
"Men Sophie sade väl det till honom?" Undrade Moa.
"Jag vet inte exakt vad hon sa, jag berättade att han älskade sin bror överallt annat, så hon kanske inte sade det på samma sätt som jag har sagt det till er men något liknande".
"Okej, kan ni säga till om ni hittar något, vi vill hålla oss undan" sade Moa.
"Visst självklart. Kom in nästa vecka så berättar vi allt nytt."
Dm sade tack och hejdå och återvände till hotellet. Edward åt fortfarande inget. Han låg i sängen och antingen stirrade upp i taket eller sov oroligt. Han vägrade berätta vad han drömde för tjejerna ocskå.
"Jag är orolig för honom, han måste äta" sa Cassie.
"Men vi kan inte tvinga i honom mat heller" svarade Celice.
"Neej, det är sant.
De bestämde att en av dem fick sitta uppe så att Edward inte skulle gå ut, han hade redan bett tjejerna om det flera gånger.
Jag är inte nöjd med början blevmer nöjd med slutet, har jag kvarnågraläsare så vargulliga och kommentera :D
"Edward eat something" sade Ida
"I Can't, I worry about my brother" svarade Edward.
Edward var orolig, vad hade männen gjort nu. Under nätterna förut hade dem misshandlat brodern och tvingat Edward se på. Gjorde dem samma sak nu. Fast med Emelie, än så länge hade dem låtit Leem vara.
"Can we go now?" Edward orkade inte vänta längre, men tjejerna lät honom inte gå.
Tjejerna kollade på varanda och nickade.
"Yes, of course" svarade Cassie.
Dem stoppad en taxi och åkte till polisstationen. Dem mötte den svenska polisen dem hade pratat med.
"Jag tror Edward skulle föredra att berätta själv" sa Ida till David.
"ja, självklart" David gick ivägoch kom ut med en kolloega.
"Hi, Sophie" Sa hon och hälsade på alla i tur och ordning, Hon stannade till vid Edward "We found your brother and the other two, I promes" sade hon.
Dem gick in i ett rum och tjejerna följde med David och berättade vad som hade hänt.
"Varför följde hon med dem?" undrade David.
"Vad skulle hon gjort, hon satt och grinade hon sade nästan ingen till till oss" svarade tjejerna honom.
"Ja, ja, nu finns det inget att göra".
"Ni kommer väl hitta dem?" undrade Cassie.
"Ja,ja,självklart" svarade David.
Ida såg att David ville säga något mer men inte när Cassie hörde på, hon såg att Edward kom mot dedm också.
"Gå ut med Cassie till Edward" sa Ida till Celice.
Celice fattade vinken och gjorde det.
Edward berättade vad Sophie hade sagt för tjejerna och allt verkade peka på att dem skulle hitta dem andra, Edward kände igen platsen och hade beskrivit den så gott han kunde.
"Jag hoppas iallafall att vi hittar dem andra, om Edward kan beskriva platsen bra så blir det lättare att hitta honom" sa David till Ida och Moa som var kvar inne i rummet.
"Men Sophie sade väl det till honom?" Undrade Moa.
"Jag vet inte exakt vad hon sa, jag berättade att han älskade sin bror överallt annat, så hon kanske inte sade det på samma sätt som jag har sagt det till er men något liknande".
"Okej, kan ni säga till om ni hittar något, vi vill hålla oss undan" sade Moa.
"Visst självklart. Kom in nästa vecka så berättar vi allt nytt."
Dm sade tack och hejdå och återvände till hotellet. Edward åt fortfarande inget. Han låg i sängen och antingen stirrade upp i taket eller sov oroligt. Han vägrade berätta vad han drömde för tjejerna ocskå.
"Jag är orolig för honom, han måste äta" sa Cassie.
"Men vi kan inte tvinga i honom mat heller" svarade Celice.
"Neej, det är sant.
De bestämde att en av dem fick sitta uppe så att Edward inte skulle gå ut, han hade redan bett tjejerna om det flera gånger.
Jag är inte nöjd med början blevmer nöjd med slutet, har jag kvarnågraläsare så vargulliga och kommentera :D
Hej Kära Läsare
hej hej, allakärare läsare som jag har kvar. Jag orkar inte blgga viambieln och min data har varit lite bråkig så aa :/ sedan har jag haft en del att göra men jag tror att jag ska fortsätta nu ikväll iaf..
Hoppas ni inte är allt för sura :/ <3
Tack :D
Hoppas ni inte är allt för sura :/ <3
Tack :D
Svar på kommentar
till Ida :)
Då gör jag det del 18 kommer förmodligen ut i morgon :D
Då gör jag det del 18 kommer förmodligen ut i morgon :D
Föralltid del 17
hej alla förlåt för förseningen men känns inget vidare att skriva om ingen läser så jag skriver en del nu, och om ingen kommenterar så blir det ett snabbt slut i del 18..
Emelie vaknade med ett ryck.
"No don't leave me.."
"John help me". Edwards röst.
Emelie vände huvudet mot det hållet hans röst kom ifrån. Männen hade kommit tillbaka och försökte dra ut Edward. En av dem höll i John och två n.adra höll i Edward.
"If you take him I follow with him" sa Emelie stelt och reste sig upp.
Männen blev chokade och tappade Edward.
"RUN EDWARD,GO" skrek Emelie.
Edward kom fort på benen och sprang.
Edward hade kommit långt nu, han böjde sig ner och andades,han visste inte hur långt han hade sprungit han måste hämta hjälp. Han började sakta gå igen.
"Var är Emelie? skulle inte hon komma tillbaka?" det var Moa som undrade.
"Joo, men när jag tänker efter, EDWARD"
"hey guys, we must go to the police NOW!
"what have happened?" undrade Cassie som inte avslutatsin mening.
"the man have John, Liam and and Emelie". Han ansträngde sig för att uttaala Emelie namn, Varför hade han sprungit, hur kunde han överge sin bror och tjejen han älskade.
"Where are they?" undrade Celice.
Ida som inte hade sagt något på hela tiden sadde sakta.
"Vi måste gömma oss, kidnapparna är utanför."
"What, what she said?" undrade Edward förvirrat.
"The man are here, come on, in here" sa Celice.
Alla 5 gömde sig i en städskrubb, dem hörde när männen sprang förbi.
"We must go to the police" sa Edward igen.
"Where are my boyfriend? undrade Cassie.
"he is okey" ljög Edward "but we must save them, and Idon't tell you anything firstwe must tell the police."
Dem bestämde att dem skulle gå till polisen nästa dag.
Ja,detta var då del 17, kommentera nu om ni inte vill att det ska ta slut i nästa del.. jag kanske börjarmed en ny på bdbbli vän eller bevaka om ni vill läsa den jjedwardgirl :)
Bara en liten bild
