Feel you beside me-kap 23

Zayn kom några minuter senare och stormade upp för trappan.

"Harry?" Sa han så fort han kom in i rummet

"Yeah, And you said I mean so much for you" muttrade jag vid väggen.

Visst dem hade varit kompisar länge men jag kände mig väldigt älskad,det var trots allt jag som hade sagt det till Zayn.

"Harry, what have happened" sa Zayn.

"I can't say that" sa han.

"Yes you can, I gonna kill them".

"Yeah, but they gonna kill me first" sa jag och stormade ut från rummet med tårarna rinnande.

"Rebecca" Jag hörde Harry ropa.

Jag satte mig ner i soffan i vardagsrummet och grät. Efter en stund kände jag armar runt mig.

"I sorry honey"

"You didn't care about me, If Harry is abused you dont care about me, shore Harry is your best friend, but our sister, if your sister is sick you care about me, leave me alone"sa jag och vände ryggen mot honom.

"please, Rebecca, Can you tell me what they did with Harry?"

"No, if I had a friend I could said that to HER" sa jag.

"Here, call Evelina, it is Harrys girlfriend, and I think you can be very good friends" sa han, han lämnade sin telefon på borde och jag hörde hur han gick uppför trappan igen. Jag suckade men ringde den där Evelina.

"Zayn?" en jus glad röst uttalade Zayns röst i andra änden, det högg till när jag tänkte på att jag hade varit elak mot Zayn.

"Hey, No, I'm Zayns girlfriend" sa jag osäkert.

"oh, hi i'm Evelina.

Hon lät snäll så jag presenterade mig och berättade att Harry hade blivit misshandlad.

"Oh no, where are you now?" undrade hon.

"At Liam, I can tell you what happened of you come, he had tell me that." sa jag.

"Yes I coming see you" sa hon och la på.

Evelinas perspektiv

 

Den där Rebecca verkade snäll, Harry hade talat om vad som hade hänt, hoppas det inte var alltför illa, varför hade ingen sagt något till mig, jag ringde upp Felice en snabbis.

"Hi" svarade hon glatt.

"Hi, have you heard that Harry had been abused" sa jag gick rakt på sak.

"WHAT?" utbrast hon.

"Yes, Zayns girlfriend Rebecca call me from Zayns phone and Harry had said everything to her." sa jag.

"Where are they?"undrade Felice.

"At Liam, I go to them, I can meet you up later, is that okey?"

"Yes, see you"

Jag sminkade mig en snabbis och ropade till min syster att jag gick ut, hon svarade inte, som vanligt.

Jag sprang till bussen genom ösregnet och bussen kom precis. Jag betalade och sjönk ner på ett tomt säte.

Rebeccas Perspektiv

 

Jag tyckte det var konstigt att jag aldrig träffat Evelina förut, men hon kanske gick i  en annan skola. Jag hann inte tänka så mycket innan det ringde på dörren. Liam kom ner för att öppna.

"Liam I have missed you" hörde jag en tjej säga.

"Hey, I have missed you too, Rebecca can tell you what happened to Harry, I can say you are here"

Det var Evelina som hade kommit. Jag kom på att jag måste ha rödgråtna ögon och jag hade inte sminkat mig.

"i coming soon" ropade jag och sprang in på toaletten.

Jag sköljde ansiktet med kallt vatten några gånger och sminkade mig snabbt sedan, det såg helt okej ut.

"Hey"sa jag när jag såg Evelina sitta i soffan. Hon hade mörkt hår nästan svart med fina blåa ögon.

"Hey" sa hon.

Jag sattemig ner bredvid henne och berättade vad som hade hänt Harry.

Liams Perspektiv

 

"What?" ropade Harry.

"I'm sorry, but when you meet her latest?" frågade Zayn.

"ähm. Okey, but she cant see me now."

"Rebecca tell her what happened with you" sa jag. Jag hade precis hört Harrys reaktion när jag var påväg uppför trappan.

"Good, I think" sa Harry.

Jag tyckte lite synd om Harry men jag skulle velat veta om något hände min flickvän. Visserligen så var det Harry som hade råkat ut för det denna gång, men om jag hade varit Evelina så hade jag bara varit glad att någon hade berättat det förmig. Jag gick ner igen.

"Hey, Can I meet Harry now?" frågade Evelina.

"Yes, He missed you" sa jag och lät henne gå före uppför trappan.

"Do you heard Harrys reaktion?" viskade jag till Rebecca, men hon skakade på huvuet.

"HARRY, I HAVE MISSED YOU SO MUCH"Evelina sprang fram mot Harry och gav honom en lätt kram innan hon kröp ner bredvid honom. Harry grimaserade lätt av smärta, men jag kunde se att han var glad att ha sin flickvän där


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0