Feel you beside me-kap 21

Hoppas ni gillade gårdagen kapitel,ska försöka bättre med uppdateringen nu innan skolan börjar, det där med Zayn  systrar jag har fått info om att den yngsta (Safaa) är 8 och (waliyha) 10 år och sedan har han en storasyster (Doniya) vet ej hur gamma hon är men i min fanfic får hon vara 19 Eftersom Zayn är 19 nu så är han 18 i min fanfic Waliyha blir 9 och Safaa blir 7 år :D Just det jag fick lust att byta perspektiv också :D
Zayns Perspektiv
 
Vad hade jag just gjort? Jag hae skrikit åt Rebecca ochlagt på luren, jag satt vid telefonen och skakade, jag lyfte på luren, men jag klarade inte att ringa henne. Jagreste på mig och gick upp till Safaas rum.
"Zayn, who do you talk with?" Waliyha undrade.
"My girlfriend Rebecca, but Ithink she don't like me anymore" svarade jag henne och suckade.
"Why?"  frågade hon försiktigt.
"I.. scream at her" sa jag och suckade. 
Jag satte mig försiktigt ner på Safaas sängkant och tog hennes hand.
"I'm okey" kraxade hon.
"Yes,I know" sa jag.
Om det var något hon inte tyckte om var det när man sa att hon var sjuk även om det var det.
"Mother, why you don't take her to a doctor in Australia?"
"A doctor there said we go home" svarade hon.
"Oh okey".
Jag kysste min syster lätt på pannan innan jag gick in på mitt rum. Varför hade jag gjort så här mot Rebecca.
 
Rebeccas Perspektiv
Jag satt på sängen och tänkte igenom vad allahade sagt,eller alla, Liam och Zayn framförallt. Jag såg upp mot tavlan jag hade gjort jag tog ner den och tänkte precis släppa den mot golvet när jag hörde telefonen ringa. Jag hörde mamma svara, sedan lägga på luren, det var inte till mig. Jag hade tänkt förstöra tavlan men jag klarade det inte. Visst Zayn hade sårat mig, men han hade ju systrar eller en iallafall, hon hade ju svarat.
"Mom I go out a sec"
"No not now"
"But please mom"
"Go out tomorrow"
Jag orkade inte bry mig om henne jag tog min jeansjacka ett par ballerina skor och slängde igen ytterdörren. Jag gick mot parken i närheten av skolan. Jag gick sakta mot parken men stannade en bit ifrån,det var 2 personer där. Jag kände igen den ena, jag skulle känna igen honom var som helst, Zayn, det var Zayn och vem mer, en tjej. Nej jag klarade det inte, Jag vände mig om och sprang hem.
"Rebecca" hörde jag bakom mig, "Please Rebecca Stay, I can explain."
"No, I woulden't hear" grät jag och fortsatte springa.
Han följde inte efter mig, min mobil pep till, jag stannadde till för attse vem det var ifrån, "Honey" blinkade det på skärmen. Jag tryckte bort det och gick hem.
"Rebecca, where was you, I was so worry" Mamma hoppade på mig när jag kom hem.
"Leave me alone" jag skakade av mig henne och gickupp på mitt rum. Jag öppnade fönstret på vid gael och såg ner mot havet.
Jag tog upp mobieln och tryckte fram meddelandet från Zayn.
"I'm sorry, Please call me, I wan't to explain, Love you xoxo Zayn"
Jag skakade på huvudet men ringde upp honom.
"Yes"
"Hey, You Want to expalin.
"Yes"
Zayn och jag pratade i en timme.
"Okey, love you bye" sa jag och la på.
"hans syster?" jag var förvirrade han hade 3 systrar den yngsta var Safaa hon var sjuk det var Waliyha som hade svarat i telefon, hans storasyster Doniya hade suttit med honom i parken.Okey, han hade ingen ny flickvän det var bra, det var det, men när skulle vi kunna fortsätta med videon? Jaja, Zayn hade bjudit hem mig till honom, han skulle hämta mig klockan 10 imorron bitti, jag lade ner tavlan på golvet och kröp ner i sängen, hoppas det blir en bättre dag imorn tänkte jag innan jag somnade
Titta ett till kapitel fickjag ihop försöker skrapa ihop ett imorn också :) Kommentera?? :D

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback