Feel you beside me-kap 31

Zayns Perspektiv

Jag såg på Liam som hade somnat på golvet, han var verkligen en bra vän. Jag gick till fönstret och vred lite på persiennerna. Snön hade börjat falla, det måste ha snöat hela natten.

"Snow" hörde jag en svag röst

"Yes" sa jag och såg på Safaa, med hennes glittrande ögon, hon älskade snö, hon kanske aldrig skulle få uppleva att känna en snöflinga på tungan igen. Jag kände tårarna började rinna igen.

"Don't cry Zayn, I'm okey" sa hon.

"Yes or no, you're not."

"Zayn what?" jag hörde ledsamheten i hennes svaga röst.

"Maybe you gonn..." jag avbröt mig.

"Die, yes I know, but I feel me so better now" sa hon och såg på mig med sina glittrande bruna ögon.

"It makes me happy" sa jag och väckte Liam.

Rebeccas perspektiv

Jag hade matte igen, efter lunchen skulle jag se om jag,Harry, Niall och Louis kunde byta matteklass, Kanske till Eves, det skulle bli jättebra om det funkade.

"Hey,Liam"sa jag i förbifarten påväg till matten,  jag var sen.

"Hey, Rebecca, can we talk?" undrade han.

"But my class"

"We talk under the lunch, it's about Zayn" sa han

"Yes" sa jag och darrade på rösten,sedan skyndade jagvidare och kom strax innan Mrs Rose kom.

Killarna som jag var rädd för satt längre bak skickade lappar med hot och kastade papper.

Det såg väldigt illa ut för Louis, han satt egentligen bredvid Harry, men nu satt ingen bredvid honom.

"Mrs Rose, can I take Harrys place?" frågade jag.

"Yes of course miss Swan"

jag suckade lättat och satte mig mellan Niall och Louis.

"How are you?" viskade jag till Louis.

"Not better" svarade han.

Jag längtade till lunchen något enormt och jagvar oroad för Zayn, vad skulle Liam berätta. Jag hade inte någon lektion med någon av dem heller så kunde inte få veta det tidigare.

Liams Pespektiv

Jag stod med lunchbrickan i matsalen och letade efter Rebecca med blicken, Där satt hon, med Alexandra och Ellen.

"Hey girls" sa jag och satte mig.

"Hey, Liam, what do you want to tell me about Zayn?" undrade jag.

Jag hade inte tänkt att Ellen och Alexandra skulle höra, men dem var ju tjejer så dem skulle förmodligen också kunna hjälpa till.

"I was with Zayn at yesterday, you know his sister is sick" sa jag och såg på alla.

Alla nickade.

"And his other sister

Waliyha had heard Safaa can die, really soon" sa jag och såg ner i bordet.

Ellen tog min hand och kysste mig mjukt. Jag såg upp på Rebecca hon satt med händerna för ansiktet.

"Sorry, but I think you want to know that" sa jag tyst.

"Yes, thanks Liam" sa hon, jag hörde att hon grät, jag gav Ellen ett lätt leende.

"See you at the lesson" sa jag och kysste henne.

"Yeah, see you" sa hon och besvarade kyssen.

Ellens Perspektiv

Liam hade gjort rätt i att berätta för Rebecca, Zayn hade ju knappast gjort det.

"Shh, Rebecca, it's gonna be alright" jag och Alexandra satt på varsin sida och tröstade henne.

"Do you think that?" undrade hon med tårade ögon.

"I know that" sa jag.

"I want to go home" sa hon.

"I must go to my lesson" sa jag.

"I follow her" sa Alexandra.

"Thanks, I call you after school" sa jag och gick mot lektionen.

"Hey Ellen" sa Liam.

"Hey, Alexandra follow Rebecca home" sa jag.

"Do you think I do right?" undrade han.

"You always do right" sa jag och kramade om honom.

Jag kunde inte koncentrera mig på lektionen jag tänkte på Rebecca och Zayn. Jag hade inte sett Zayn på hela dagen.

"Honey, wheres Zayn?" undrade jag.

"His home, with his sister" svarade han.

"oh okey"

Evelinas Perspektiv

Jag hade inte sett Rebecca på hela dagen jag bestämdemig för att ringa henne, jag hade ju ändå slutat.

"Hey it's Eve, Where are you?" undrade jag när hon svarade.

"Home, I have heard Zayns sister can died" svarade hon.

"What? Rebecca I coming, see you soon" sa jag och la på.

"Wait" hörde jag någon ropa bakommig.

"Ellen, You follow?" frågade jag.

"Yes, Liam tell her that bad news, and Zayn are home two" sa hon.

"And the same with Harry, he is on the hospitlal, he is not better" sa jag.

"What happaned with this world?" frågade hon sig.

Jag log mot henne och skakade på huvudet.

"It's gonna be alright" sa jag. "Or I hope that" sa jag och såg oroligt på Ellen,detvar tydligt att vi alla var oroade för både Rebecca, Harry och Zayn.


Inte så långt men hopps ni gillar det, och tack för alla fina kommentarer :)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0